SuToHaMu - en samarbetsmodell för små kommuner

Agera Värmland
Publicerat av: Lars Stiernelöf
bild med texten Sutohamu

Att bryta negativa spiraler och pågående radikalisering är ett viktigt men resurskrävande arbete. Förebyggande insatser är därför det bästa sett ur alla aspekter. Det är här som den unika samverkan som sker i Norra Värmland mellan kommunerna Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors, det så kallade SuToHaMu-samarbetet kommer in i bilden.

Ett lokalsamhälle kan på kort tid drabbas hårt om våldsbejakande grupper etablerar sig på orten. Mycket tid, kraft och resurser går åt att förhindra nyrekrytering och att få redan aktiva att lämna miljön bakom sig. Utsatthet för våldsbejakande extremism följer heller inte storlek på kommun. När det handlar om exempelvis vit makt-miljön är det ofta så att en liten kommun är hårdare drabbad samtidigt som resurser, både personella som ekonomiska är mer begränsade.

Med tidigt förebyggande arbete kan många av dessa problem stoppas i sin linda. Ett arbete med fokus på öppenhet, trygga miljöer och ett inkluderande förhållningssätt skapar inte bara ökad trivsel utan det stärker också samhörigheten och minskar utrymmet för missnöjesyttringar i form av extremism. Våldsbejakande grupper trivs helt enkelt dåligt i ett öppet samhälle.

Med ledord som samverkan och förebyggande har fyra glesbygdskommuner i norra Värmland under många år format ett väl fungerande samarbete som numer tar ett helhetsgrepp kring det förebyggande arbetet där frågor om ANDT, Brottsförebyggande och våldsbejakande extremism samlas under samma paraply.

Resultatet av samarbetet blir inte bara ett effektivt utnyttjande av resurser utan skapar också en ökad kreativitet i det förebyggande arbetet. Med delat ansvar sätter man ribban högre och skapar en rad mervärden i gruppens gemensamma åtaganden.

Genom att följa SuToHaMu-samarbetet i norra Värmland har vi kunnat lära mycket om de utmaningar en liten kommun står inför när det kommer till förebyggande arbete. Men också om den lilla kommunens fördelar i form av idérikedom och korta beslutsvägar.

SuToHaMu – strukturen

Samarbetet är inte bara något som plockas fram vid behov utan det finns en tydlig struktur som ger arbetet en gemensam riktning. Målet är att synliggöra, stärka och samordna kommunernas och polisens insatser för att därigenom minska brottsligheten och öka tryggheten för invånarna i samtliga fyra kommuner.

Bild som illustrear SuToHaMu-modellen
Så här ser SuToHaMu-modellen ut i praktiken

I en samverkansöverenskommelse som undertecknats av kommunalråden och lokalpolisområdeschefen regleras arbetet i ett antal punkter som definierar vad och hur samarbetet ska bedrivas. Överenskommelsen är löpande tills någon av parterna önskar att säga upp den.

  • I varje kommun finns lokala råd som hanterar det förebyggande arbetet. Dessa benämns trygghetsråd lokala förebyggande råd eller folkhälsoråd men grundtanken att vara ett lokalt sektorsövergripande råd där frågor kopplade till ANDT, brottsförebyggande arbete och våldsbejakande extremism är densamma i alla kommuner. De lokala råden träffas två till fyra gånger per år. Det som beslutas i dessa råd kan antingen utgöra medskick till den gemensamma SuToHaMu-gruppen eller vara frågor som initierats av densamma och som sedan skickats till kommunens lokala råd.
  • Respektive kommun förbinder sig att ha en ansvarig samordnare som samverkar både inom kommunen och med berörda parter inom SuToHaMu-gruppen.
  • De fyra samordnarna tillsammans med kommunpolis utgör i sin tur den arbetsgrupp som driver det gemensamma arbetet framåt. De träffas under en eftermiddag en gång i månaden enlig ett rullande schema där kommunerna turas om att ansvara för agendan. Vid dessa möten är Länsstyrelsen med frågor kring ANDT, brottsförebyggande frågor samt Agera Värmland med frågor kring våldsbejakande extremism adjungerade.
  • Övergripande finns slutligen en styrgrupp som består av ordförande i respektive kommunstyrelse, kommunchefer samt lokalpolisområdets chef och kommunpolis. Styrgruppen träffas två gånger per år.

I samverkan besluts det vilka områden inom det förebyggande arbetet som ska prioriteras. Detta kan röra både lokala och gemensamma frågor. Det ligger också i SuToHaMu-samarbetets ansvarsområde att upprätta lokala medborgarlöften i de fyra kommunerna. Den tydliga strukturen i arbetet leder till att öka effektiviteten och korta tiden mellan förslag och beslut. En annan vinst är att det förebyggande arbetet får en tydlig plats på kommunernas dagordning eftersom viktiga funktioner inom kommunen är engagerade i arbetet. En ytterligare fördel är också att den lilla kommunens begränsade resurser kan utnyttjas på ett verkningsfullt sätt.

Den här artikeln är ett utdrag ur en längre rapport publicerad av Agera Värmland.
Nedan kan du ladda ned hela rapporen SuToHaMu.