Mer än hälften av spelare med ursprung utanför Europa har upplevt kränkande kommentarer kopplat till sin hudfärg. Detta var ett av resultaten som framkom i Sveroks förstudie om rasism i spelkulturen.
Här har vi sammanställt tips som kan vara till hjälp för dig som viktig vuxen när du känner en oro och behöver samtala med barn eller unga om svåra ämnen såsom hat och extrema åsikter.
Denna vägledning riktar sig till viktiga vuxna, till exempel anhöriga, yrkesverksamma och barn och ungdomsledare i föreningslivet som känner oro för barn och ungdomar i sin närhet utifrån hat och radikalisering.
Memes är vanligt förekommande internetfenomen som oftast har målet att roa. Samtidigt kan de användas för att ge uttryck för odemokratiska åsikter på ett mer lekfullt och kontextberoende sätt och bidra till en åsiktsförskjutning i vad som anses normalt och acceptabelt. Detta kan vara svårt för utomstående men även för rättsväsende att bemöta.
Hur ska vi som yrkesverksamma på bästa sätt nå och stötta en individ som befinner sig i en extremistmiljö? Möjligheterna finns i mötet, och hur vi sköter bemötandet av personen är av största vikt.
Rapporten Kampen om värderingarna ger verktyg för civilsamhället att stärka arbetet mot rasism och för demokrati och mänskliga rättigheter. Längre ner på sidan kan du ladda ned hela rapporten.
Antalet länder där den demokratiska utvecklingen gått bakåt har fördubblats det senaste årtiondet. I denna kortfilm sammanfattar vi rörelsens metoder och ger förslag på hur demokratiska organisationer kan bidra till demokratins försvar.
Samverkan mellan idéburna organisationer och offentliga aktörer är en nödvändighet för att motverka rasismen i Sverige. Detta metodsstöd handlar om hur hållbara samarbeten mellan organisationer och kommuner som syftar till att motverka rasism och intolerans kan skapas, drivas och följas upp.
Att bemöta extrema åsikter är inte alltid lätt. Det kan vara både provocerande och skrämmande och ibland kan det vara precis det personen vill att vi ska känna. Att undvika debatt och att hålla sig lugn och saklig är ofta en bra strategi om vi hamnar i en situation när vi måste bemöta extrema åsikter.
I många år har vi på EXIT dagligen samtalat med anhöriga och om de utmaningar som de möter. Här delar vi med oss av nio korta tips till dig som anhörig till en person som radikaliserats eller hamnat i destruktiva sammanhang.
Att bryta negativa spiraler och pågående radikalisering är ett viktigt men resurskrävande arbete. Förebyggande insatser är därför det bästa sett ur alla aspekter. I norra Värmland har man arbetat fram en unik samarbetsmodell, det så kallade SuToHaMu-samarbetet.
Risk- och skyddsfaktorerna påverkar varandra, exempelvis kan vi ha vissa riskfaktorer som gör det mer sannolikt att vi radikaliseras men vi kan också ha skyddsfaktorer som gör att vi kan stå emot. Här listar vi faktorer som kan verka skyddande mot radikalisering.
